Kom på mig själv med att sitta och småskratta när jag läste vissa kommentarer i stil med "Jag älskar valptiden. Att se hur min valp utvecklas, gör framsteg och får mer och mer personlighet för varje dag". För självklart älskar jag också det! Det är en helt fantastisk del av att vara valpägare. Vissa stunder är bara den känslan ganska avlägsen.

Tror att en stor del för mig är att jag har ganska svårt att knyta an till en valp. Har aldrig riktigt varit sådär valpkär. Klart att valpar är söta men jag fastnar inte för en valp eller får samma relation som till en vuxen. Vet inte alls om detta stämmer, bara lösa tankar.

Men för att komma till det inlägget skulle handla om.

Fokus är verkligen inte bara jobbig. Allt som oftast är han helt underbar! Det jobbiga visar sig oftast hemma, när vi är iväg är han en riktig stjärna.

Idag har vi varit på kurs för Eva Bodfäldt. Inlärning, lek och realtion stod på schemat. Vilken dag vi har haft!

Det första som hände var att vi kommer in bara en kort stund innan det började. Jag kände mig stressad men gav ändå Fokus den tiden han behövde. Efter att han blev biten har vi haft rätt mycket problem med hundmöten, kan återkomma till det i ett annat inlägg. Nu går vi in i ett rum med massa människor och ett gäng hundar, jag var helt säker på att han skulle tycka det var jobbigt och eventuellt skälla. Oj så fel jag hade! Fokus går lugnt in, kollar lite osäkert omkring sig men kan med lite stöttning forsätta bredvid mig lugnt och sansat till vår plats. Wow!

Där sitter jag, stolt som en tupp över vår lilla men ändå så stora insats, och Eva kommer för att hälsa. Tror ni jag höll på att smälla av när hon säger "du har tränat honom bra, han gick så lugnt in"? Den stunden hade jag kunnat tacka för mig och gått hem, vi hade redan uppnått mer än jag förväntat mig.

Det började med teori. Fokus tyckte att det var urtråkigt. Ben smakar blä, morot smakar blä, golvet smaka gott, matte smaka godare. När han väl förstått att vi inte skulle hitta på något just då så la han sig och tittade på en annan hund. Om man inte får träna så får man väl lösa uppgifter själv. Lite skällande och gruff fångade mattes uppmärksamhet. Det var ungefär detta som upprepades fram till första träningspasset. Denna bilden är inte från idag men detta är precis hur Fokus ser ut när han väl förstår att inget kul kommer hända. Hela världen är påväg att gå under, han vägrar totalt att ens titta på mig eller någon annan som pratar med honom förrän han får något han vill ha. Stor personlighet har han i alla fall ;)

Träningen gick super. Fokus körde som vanligt 110% i alla övningar. Mina tidigare hundar har sagt till när jag tränat för länge, det gäller inte denna herre. Jag har sjukt svårt med det för det går alltid så himla bra och han är så duktig. Sen undrar jag varför det inte går lika bra i slutet. Ta pauser!! Paus, paus, paus! Vi har ju så kul ihop och Eva är otroligt inspirerande. Dagens kurs har varit lärorik och jag vill börja använda mig av alla övningar nu, helst igår. 

Fokus var dessutom så otroligt duktig, han tränade med min vän Anna och även med Eva vid ett tillfälle. Han tyckte inte det var konstigt alls! Det är riktigt häftigt att ha en så öppen hund som utan problem kan träna med vem som helst men om jag ropar skulle vända på en femöring.

Efter första passet lugnade sig galningen. Med hjälp av ryggsäcken somnade han och i slutet somnade han gott även utan hjälp, kanske inte konstigt efter 6 timmar.

Nu är vi trötta, Fokus sover på vardagsrumsbordet och jag sitter i soffan. Blir en tidig kväll så vi orkar med dag två för Eva. Imorgon blir det tävlingslydnad. Efter dagens kurs så vet jag att jag kommer vara mer än nöjd!