Så många gånger som folk förklarat att jag överanalyserade allt med Arvid och Olly. De var inte sjuka enligt folk. Jag hittade på och såg saker som inte fanns. Att båda är döda är ett bevis på att jag inte överanalyserade. Däremot så gör jag det nu. Hela tiden, varje dag.

På kvällarna kan jag ligga och lyssna när Fokus andas i en timma bara för att vara säker på att han lever. När han varit halt får jag panik. Just nu har han en period tillbaka varit väldigt flåsig. Han flåsar utan anledning och jag förstår inte. Jag försöker vänta ut det och inte kasta mig till veterinären men oron gror i magen på mig. Har han ont? Är han sjuk? 

Jag försöker lugna mig själv och tänka att jag haft otur men jag kan inte se hur Fokus ska kunna bli gammal.