HundraprocentHund - Hur länge ska man fortsätta?

Hur länge ska man fortsätta?

27 juli 2014, 21:06

Den frågan som någon gång kommer för alla djurägare. Hur länge ska man fortsätta och när är det stopp?

För ett tag sen skrev jag om att veterinären sa att Olly har reumatism. Det var lite av en uteslutningsdiagnos och vi har alltså inget svar på vad som är fel.

Olly är inte ens tre år gammal. Han har starka smärtor och mår inte bra. Vissa dagar är han okej, han försöker leka med valpen och vill hitta på saker med mig. Sen är det stunder som nu i helgen.. Då han haltar på alla fyra ben och inte vill röra sig alls. Skjuter upp hela ryggen och man kan se hur han är helt sned i den. Då får han ändå morfinpreparat 1-3 ggr per dag.

Vi har utrett detta i över 3 månader. Han har inte gått en långpromenad eller gjort något vettigt på den tiden. Han går ut i 5 minuter för att göra sina behov och sen går vi in igen. När vi har försökt göra något så slår smärtan tillbaka hundra gånger om.

När jag läser det som skrivs så ser det så självklart ut och jag förstår vad som är rätt. Sen möts jag av en hund som trots sin smärta många gånger sprudlar av glädje och energi, som vill vara med sin familj och gärna bjuder på några trick bara för att få oss att skratta eller kanske få en liten godis. Han vill leva, han vill vara med oss. Det är jag helt övertygad om. Men är det okej att låta ett djur lida mer än vad det mår bra? Han vet ju inte varför han har ont eller inte kan gå.

Jag är så splittrad. Vissa stunder är jag med honom och skrattar åt hans hyss och andra stunder kan jag inte se på min hund utan att gråta. Jag kan bara inte förstå. Hur kan man inte hitta felet. Varför kan han inte bara få må bra?

Min älskade glädjespridare och bästa vän. Det är så orättvist.

Häromdagen så kollade han djupt in i mina ögon. Jag förstår inte vad det är han gör men han kan ta sig raka vägen in i mitt hjärta. Han kollar så djupt. I den stunden fylldes mina ögon av tårar. Bara av en blick.

De vackraste ögonen som finns!

Denna bilden är från igår, man kan verkligen se hur ont han har. Öronen hänger och ögonen är helt tomma. Är det okej?

Vem är jag att bestämma om han ska leva eller dö? Det känns så galet. Det är fel att låta en hund lida. Men samtidigt känns det så fel att låta honom somna så ung. Han som bara vill ta världen med storm och som kan fånga hjärtat hos den mest skeptiske.

Vi är ett, jag och min prins. Han som fångar mig när jag faller och jag hjälper honom när han har ont. Vi har roligt tillsammans och vi mår dåligt tillsammans. Han är med mig i allt. Mitt älskade hjärta. Jag går i bitar och vet inte vad jag ska tänka..

Kommentera här: