Skadad valp..

Om oturen någon gång kunde ta och vända. Jag är en person som försöker se saker positivt. Jag har gått igenom stora dippar genom livet och måendet har varit i botten gång på gång. Någonstans så känns det bara som att ju bättre jag mår desto hårdare blir fallet. 2010 förlorade jag Isa, familjens första hund och hon som hjälpt mig överleva. 2012 fick Arvid somna efter ett helt liv med sjukdomar och nu 2014 när jag äntligen byggt upp allt igen så kom detta med Olly.. Som om det vore nog där? 1 timma innan vi åkte till veterinären ringer en vän som passar Fokus och berättar att han blivit biten av en hund.

Just nu känns det svårt att se det som otur. För första gången så har jag en riktigt offerinställning med tankarna "allt händer mig". Jag hatar det och jag vet att det kunde vara mycket värre. Men måste nog få känna så ett tag för att sen resa mig. Igen..

Min lilla krabat på 12 veckor var ute och gick med Sofie och hennes två hundar. Fram till dem kommer en stor valp, självklart lös. Fokus som redan är rädd för hundar skrek ju självklart och den andra hunden gick in i jakt.

In till Blå Stjärnan för att kolla. Jag trodde inte det var så farligt då jag inte kunde se det själv. Där konstaterades att han hade ett sår på nosryggen, ett på hakan och sen en fraktur i en molar. Operation behövdes och det var helt fullt där.

Igår ringde jag runt till massa ställen och fantastiska Evidensia i Kållered ringde och fråga om tandläkaren kunde stanna kvar extra idag för vår skull. Vilket bemötande! Så nu har pappa och Sofie lämnat honom där för att få detta gjort. Hoppas verkligen att allt går bra! Har vi otur är hans riktiga tand skadad också..

Jag har valt att för ett tag inte ha Fokus hemma. Jag har inte orken och skulle vara orättvis mot honom. Som det är nu kan Sofie ge honom bättre vård och omsorg än vad jag kan. Han bor dessutom med hennes snälla vovvar som är bra för lite terapi. Skulle aldrig ha honom här hemma och ge honom något halvdant, han ska få precis lika mycket som Olly alltid har fått och när jag inte är kapabel att ge honom det så har han det bättre hos henne några dagar. Självklart värker det lite extra i hjärtat över att inte finnas där för honom.

Igår var han här en stund när Sofie behövde göra lite ärenden. Jag bröt ihop totalt när jag fick krama på honom. Hjärtat värkte och kärleken svämmade över! Min fina lilla clown.. Vi ska få det så bra så småningom!

Dock fick jag en smärre chock när jag öppnade munnen på honom och såg hur illa det såg ut. Ajajaj vad ont han måste ha! Inte nog med att munnen ser hemsk ut. Såret på hakan är inte rengjort hos blå och har därför blivit svullet och infekterat.
Jag vet inte vad man ska säga.. Detta får vara det sista nu! Min lilla tuffa grabb är dock lika härlig som alltid. Självklart påverkad av smärtan men go och glad. Hoppade upp i soffan, busade och bet oss i fötterna. Idag hos veterinären så hade han först lagt sig och bara tagit det lugnt för att sen bli överlycklig när sköterskan kom. Han har ändå varit hos veterinär tre gånger redan då han ätit kakao, besiktigades och nu i förrgår. Han ser det bara som något positivt att han får all uppmärksamhet!

Skönt att tanden nu åker ut och att han förhoppningsvis snart blir smärtfri.

Om någon dag får han komma hem igen till en matte och husse som kan ge honom 110%.









1 Eva H:

skriven

Stackars lille plutt!
Och stackars dig!
Du har verkligen rätt att "gnälla" just nu. (Tycker inte det ÄR gnäll för du har haft en attans otur)
PUSS till honom!
Och helst skulle jag se en anmälan på den lösa hunden....

Kommentera här: