Jag har varit i kontakt med flera hundägare med hundar som låter väldigt bra. Dock är det ingen som har känts sådär perfekt. Från början var jag inne på Engelsk Springer Spaniel. Det är en ras som alltid tilltalat mig och känns som ett bra val när man har en galen Cattledog hemma.

Dock kände jag att vi inte kunde kolla bara på en ras . Ska man ta en omplacering får man kolla mer på individ.

Mina önskemål var att hunden skulle vara gärna minst 2 år, utan problembeteenden, ha ett bra hundspråk och att den är frisk. Självklart fanns det mer önskemål men detta var det mest väsentliga. Hunden som kommer hit ska kunna vara en bra förebild till Fokus och kunna anpassa sig till vår livsstil.

 

Allt jag fick höra om honom lät perfekt. Han var liksom det vi sökte, varken mer eller mindre.

Det sjuka är att han fyller år 5/8, samma datum som Olly fick somna in. Det måste vara han som ska bo här!

1/11 åkte vi för att hämta honom på prov. Så nervöst och läskigt! 

När vi träffar honom var han ganska tillbakadragen och lite osäker. Han har bott hos uppfödaren hela sitt liv och nästan aldrig varit ifrån deras stora flock. Detta var nytt och konstigt.

Vi åkte hem och han fick känna på lägenheten i lugn och ro. Han tittade runt i fem minuter och la sig sen tillrätta i soffan.

Lite senare kom Fokus hem. Allt klickade. Det har funkat perfekt från början!

Redan efter första helgen var det självklart att han skulle stanna. Dock ville vi ta prövotiden för att se helt att det funkar. Men vi visste ju att han inte skulle någonstans.

Det tog två veckor och sen bestämde vi oss för att han får stanna, denna gången på riktigt och vi skrev på papprena som vi fick med oss. En häftig känsla!

Floyd som han heter (vi kanske byter) har utvecklats så otroligt mycket under dessa tre veckor han varit här. När han kom var han rätt osäker, lite låg och ville inte ta för mycket plats. Var Fokus på så låtsades han sova. Ute på promenaderna så var det mycket nytt och konstigt. Ganska läskigt faktiskt. Han har en stor nyfikenhet vilket gör att han lätt kommer över det som är läskigt.

Jag har jobbat mycket på att stärka honom och bygga hans självförtroende. Bara genom kontakt, balans och mycket beröm har han blivit en helt annan hund!

Han vet om att han är duktig och har verkligen börjat ta för sig. Att ha fyra tassar i backen är inte helt enkelt när man blir så himla glad. Han studsar runt som en valp, sprätter när han har gjort sina behov, hittar på hyss och är nu väldigt glad i möten med okända människor. Tidigare var det lite konstigt. Nya platser är inget konstigt längre och han kan koppla av vart vi än är.

Det är en otrolig förändring på bara tre veckor och jag bara njuter av varje dag då han utvecklas så mycket. Från att helst inte vilja synas till att kräva oss på beröm och uppskattning.

Han har också börjat ta leksaker och andra saker att bära. Han fattade inte riktigt det i början. 

Vi har påbörjat lite grunder i lydnaden. Om man kan kalla det grunder. ;) Han får belöning för allt han gör. Mycket följsamhet och kontakt, totalt kravlöst. Sist testade vi på klossen. Det tog en stund innan han fattade men när polletten trillade ner var han så otroligt stolt över att han faktiskt lyckades.

Förra veckan fick han gå sitt första viltspår. Han har aldrig direkt använt sin näsa innan. Han följde det lätta spåret men såg ut som att han inte alls fattade vad han gjorde. Klöven var tråkig när den låg still, han ville dock gärna jaga den.

 

Detta är så mycket bättre än jag någonsin hade hoppats på <3